I veckan (19 november) beskrevs det hos Computer Sweden hur Telias förslag för exklusivitetsavtal diskuteras i Nacka. Det talas om exklusivitet under en viss tid, men vad mer exakt som föreslås av Telia är förvirrande då det står olika saker i olika texter. Jag önskar generellt att texter som skrivs, speciellt i fackpressen, är mer precisa. Ibland kan de inte vara så precisa då avtal och papper som läggs fram av de inblandade organisationerna är oprecisa, men då måste detta komma fram. Och detta är verkligen inget speciellt med/för Telia. Jag har sett liknande från många andra aktörer på marknaden. Åkersberga Fibernät tex.
Vanliga frågetecken jag har efter att ha läst avtalsförslag inkluderar frågan om vem som äger en fiber efter det att avtalet tagit slut, vilka villkor som gäller för uppsägning av avtal i förtid (av någon av parterna), samt vad som händer om fibertillhandahållaren går i konkurs och helt enkelt upphör med sin verksamhet. Speciellt i de fall det är många organisationer inblandade. Och naturligtvis vad ordet exklusivitet implicerar.
Jag har tidigare argumenterat för att den som själv lägger ner fiber genom att ge tillgång till den kan tillse att de får vara ensamma på marknaden. Genom att inte tillhandahålla fiber så kommer det naturligtvis dels krav på att reglering ska ändra dessa beslut, dels krav på möjlighet till parallellförläggning. Att inte tillhandahålla fiber när det önskas kan alltså leda till bakslag för fiberägaren. SABO skrev i en debattartikel om hur Bredbandsaktörer bromsar. Mer specifikt skriver de
Det beror på att många leverantörer kopplar ihop erbjudanden om fysisk bredbandskapacitet med innehållet i nätet – utbudet och tjänster.
Vad jag tycker SABO missar är att det enda riktigt intressanta för kunder är att få en bra Internetaccess. Resten kan man komma åt över / vida denna Internetaccess. Javisst, idag är det svårt att få TV distribuerad över Internet (känner någon till en distributör, så hör av er till mig), men telefoni finns. Men hur länge kommer det vara så? Och naturligtvis finns saker som svtplay, tv4play och liknande. Och YouTube naturligtvis. Så vad menar SABO med sitt uttalande egentligen? Att det finns oro att Internetaccess inte är öppen? Att det finns erbjudande om bundling? Om man köper Internet och telefoni av samma leverantör så får man det billigare än om Internet och telefoni köps var för sig? Att man som kund till en internetleverantör måste köpa telefoni av samma organisation? Eller att en leverantör av telefoni låses ute? Hur ska denna låsas ute, genom att Internetaccess inte är öppen?
Jag tror det i många fall blir bättre för de boende i en fastighet om alla som delar anslutning (sladd) väljer samma Internetleverantör, istället för att ha en transmissionsleverantör, som i sin tur ger access till fler än en Internetleverantör. Varför ska man göra saker så komplicerat? Och det blir ytterligare en part som vill dela på inkomsterna. Och slutligen är denna transmissionsleverantör ensam. Ett alternativ är naturligtvis ett fiberpar per lägenhet, men, då blir det som mitt förslag igen, en Internetleverantör per sladd.
Ibland (som i många s.k. Stadsnät) finns det lösningar med flera bredbandsleverantörer, men jag påstår att den KO som finns agerar motsvarande en Internetleverantör, med den skillnad att man kan välja uppströmsleverantör. Jag vet att inte alla håller med mig. Eller kanske att mycket få håller med mig här. Poängen är att om man bara har en sladd till en fastighet där flera bor så ska man inte komplicera saker i onödan. Ha en part som kan ta hand om sladden (och speciellt, ta hand om aktiv utrustning).
Det är ganska enkelt att argumentera för en bra Internetaccess, utan begränsningar, av god kvalitet. Och valfriheten vad gäller tjänster som levereras via denna Internetaccess blir maximal.
David Troëng på PTS svarade på SABOs artikel i pappersupplagan av ComputerSweden den 20 november 2009. Även denna text är för mig lite förvirrande. David skriver bl.a.:
Genom kollektivanslutning kan en tjänsteleverantör låsa in konsumenter till sitt eget tjänsteutbud.
Detta stämmer naturligtvis, men frågan är vad tjänsteutbud innebär, och vad det innebär om Internetaccess är en av de tjänster som finns i detta tjänsteutbud. Om Internetaccess ingår, då implicerar frasen låsa in till eget tjänsteutbud att Internetaccessen inte är öppen. Eller? Alternativet är att det levereras Internetaccess plus något annat som inte levereras över Internet. Som TV, eller telefoni. Eller det kanske levereras över Internet, men är inte en tjänst som är nåbar över Internet (dvs varifrån som helst, när som helst och med vad som helst). Och om vi ser på fallet Nacka, om exklusivitet gäller distribution av TV och inte bara Internetaccess, implicerar detta att det inte kommer gå att komma åt tex svtplay över den Internetaccess som sålts?
David fortsätter:
PTS vill därför uppmana fastighetsägare att noga överväga konsekvenserna av de avtal som operatörerna erbjuder innan de tecknas.
Så sant, så sant. MEN, min det viktiga är att det ingår absolut att fastighetsägarna måste titta på hur den Internetaccess är som deras kunder får. Är den öppen? Ger den bra access till Internet, och inte bara till Internetoperatörens nät? En operatör som levererar denna Internetaccess måste naturligtvis kunna leverera internetbaserade tjänster, som tv, telefoni etc. Men, om denna Internetaccess är öppen och bra så sker detta naturligtvis på ett sådant sätt att kund kan köpa av andra leverantörer av motsvarande tjänster.
Det är Internetaccessen som man får som måste vara öppen, av god kvalitet och ge access till alla tjänster som erbjuds. Sedan är det naturligtvis bra om man kan välja mellan olika internetleverantörer också, men det går att uppnå på flera sätt, eller som David Troëng avslutar sin artikel med:
Bibehåll i stället möjligheten till valfrihet via olika fastighetsnät - koppar, kabel-tv och fiber-lan.
Att kunna välja mellan två bredbandsleverantörer, där ingen av dem levererar bra Internetaccess är en ganska dålig situation. Eller hur?
Därför anser jag vi måste titta mer på Internetaccess. Inte bara fiber, frekvenser eller koppar. Skriva vad som gäller, prata ur skägget, vara bättre på att fråga, och på att svara.