Diskussioner om barnpornografibrottet
Riksdag och Departement har i en artikel beskrivit beslutet baserat på Proposition 2009/10:70 gällande barnpornografibrottet. Denna artikel har liksom många händelser generat en del diskussion.
Det finns en hel del att diskutera, men vissa saker anser jag att man faktiskt har tänkt på. Eller snarare, jag satt med i utredningen som ledde till rapporten Barnet i fokus - En skärpt lagstiftning mot barnpornografi, SOU 2007:54, och jag tycker vi tänkte på ganska många saker. Denna rapport ledde sedan till Proposition 2009/10:70.
De vanligaste frågorna jag ser är dessa, och naturligtvis kan vi ha kommit till vad folk anser vara fel slutsatser, men det finns vissa svar i propositionen och författningskommentarerna. Låt mig försöka nämna några här, som vilka jag som inte är jurist utan Internettekniker beskriver så pass bra som jag kan, enligt vad jag förstår.
De som är intresserade ska dock inte lita på vad jag skriver här, utan bör läsa avsnitt 4 - Författningskommentar i Prop. 2009/10:70. Eller hela propositionen som också naturligtvis går igenom remissvaren.
1. Om någon råkar hamna på en sida med barnpornografi, begår man därmed direkt ett brott när man tittar på bilden som kommer upp på sin skärm?
Nej, det krävs att man måste ha berett sig tillgång till barnpornografi, vilket är nyckelorden. Propositionen säger:
Den nya gärningsformen består i att någon betraktar en pornografisk bild av barn som han eller hon berett sig tillgång till. Den är avsedd att träffa främst det fallet att någon på teknisk väg tittar på en barnpornografisk bild utan att för den skull inneha bilden i lagens mening. Utformningen är teknikneutral. I uttrycket bereda sig tillgång till ligger ett krav på aktivitet. En sådan aktivitet uppvisar t.ex. den som erlägger betalning för att få titta på barnpornografiska bilder eller beträffande vilken det kan konstateras ett mönster av ansträngningar för att på andra vägar få tillgång till sådana bilder. Därmed träffas bl.a. det fallet att någon på en webbsida köper ett abonnemang på barnpornografiska bilder eller bereder sig tillträde till sidor som kostnadsfritt tillhandahåller sådana bilder eller deltar i ett s.k. elektroniskt forum där barnpornografiska bilder förekommer, allt utan att ett innehav av bilden därmed kan anses ha uppkommit. I uttrycket betrakta ligger att gärningsmannen därutöver ska ha tillgodogjort sig bildens innehåll. Har någon t.ex. genom betalning berett sig tillgång till barnpornografiska bilder utan att sedan betrakta dem, kan ansvar för försöksbrott enligt 17 § komma i fråga.
För straffbarhet enligt den nya gärningsformen krävs att gärningsmannen haft uppsåt dels i förhållande till den omständigheten att de vidtagna åtgärderna innebär att han eller hon bereder sig tillgång till bilden och att bildens motiv är sådant att den är att anse som barnpornografisk, dels till att han eller hon betraktar bilden. Med uppsåt avses därvid samtliga uppsåtsformer som har förutsättningar att tillämpas i det enskilda fallet. Den som oavsiktligen har kommit att titta på en barnpornografisk bild träffas alltså inte av straffansvar. Så kan vara fallet när någon utan att ha begärt det dirigerats om till en webbsida med barnpornografiskt material eller utan att ha begärt det fått ta emot elektroniska meddelanden innehållande pornografiska bilder av barn.
2. Om två personer är under 18 år, men över 15, och tar bilder på varandra och sparar dessa tills de blir 30 år, ändras någonting i bedömningen?
Nej. Denna fråga togs också upp av Svea Hovrätt under remissomgången. Därför blev också Regeringens slutsats att:
Den som – utan att det rör sig om grovt brott – framställer en pornografisk bild av barn ska inte träffas av förbuden mot skildring och innehav, om skillnaden i ålder och utveckling mellan den avbildade och den som framställer bilden är ringa och omständigheterna i övrigt inte påkallar att ansvar döms ut.
3. Hur kan vi i Sverige helt plötsligt sätta en så hård gräns som 18 år?
En strikt åldersgräns används i de internationella överenskommelser Sverige skrivit under talas det om att barn är någon som är under 18 år. Tex FN’s Barnkonvention. Dock kan det naturligtvis vara svårt ibland för betraktaren att veta åldern på den person som avbildas. Propositionen säger:
Med barn avses en person vars pubertetsutveckling inte är fullbordad eller som, när det framgår av bilden och omständigheterna kring den, är under 18 år.
4. Varför pratar man om censur och blockering?
Den antagna lagen pratar om hur brottet ska beivras. Det är en annan diskussion, som naturligtvis ska hållas. Jag är själv extremt kritisk till hur vissa önskar att man bl.a. pratar om filtrering av trafik.
5. Gäller lagen även tecknade bilder och andra avbildningar?
Nej. Lagtexten säger:
Inte heller gäller förbuden den som tecknar, målar eller på något annat liknande hantverksmässigt sätt framställer en sådan bild, om bilden inte är avsedd att spridas, överlåtas, upplåtas, förevisas eller på annat sätt göras tillgänglig för andra.