Gratis IP-telefoni? Skulle inte tro det!

I dagens Dagens Nyheter finns det en lite förvirrande artikel. Att den kommer in i DN är för mig lite förvirrande, då DN normalt är en av de publikationer som förstår bäst hur Internet fungerar, och har på sistone bl.a. kopplat öppenhetsbegreppet till FNs Mänskliga Rättigheter.

Uppdatering: Det påpekas att detta är en omskrivning av en längre, mycket bättre, artikel hos Mobil. Även om vissa frågor saknas även i den artikeln. Dock är problematiken som artikeln beskriver naturligtvis viktig att diskutera (vidare).

Artikeln börjar:

De stora teleoperatörerna vill stoppa gratisringandet från mobilerna. Det är en tidsfråga innan tjänster som Skype och Viber kommer att kosta pengar.

Jag orkar inte förklara hur många fel det finns i den inledningen, eller i fortsättningen där det bl.a. sägs “…Att använda ip-telefoni är som att tjuvkoppla elmätaren hemma…”. Den största problematiken är naturligtvis att det inte alls är gratis att använda VoIP, eftersom man faktiskt betalar för sin nättrafik, må vara med flat fee.

Men allvarligare är att artikeln missar alla de kopplingar till modern IT-politik som krävs i dagens debatt. Artikeln känns helt enkelt “billig”. Låt mig ge ett par exempel.

Det saknas helt referenser till de uppdrag som lagts på PTS att beskriva denna typ av begränsningar, bl.a. det som till i december 2011 skall tala om huruvida det behövs en definition av Internetaccess i Sverige, och vad i så fall det innebär.
Det saknas referenser till de upprepade uttalanden som Statsråden Messing, Torstensson och Hatt gjort upprepade gånger om att kunder ska kunna komma åt de tjänster de önskar när de vill, varifrån de vill, och hur de vill.
Det saknas ord om att varje val accessleverantören (oavsett om det är en KO, ISP eller mobiloperatör) gör påverkar konsumentens valfrihet, konkurrens och innovation.
Ingenstans ifrågasätter skribenten om inte dessa initiativ strider mot Regeringens syn på hur nätet skall utvecklas.
Ingenstans görs heller en enda koppling till det som DN gjort så bra hittills, nämligen att koppla öppenhetsbegreppet till mänskliga rättigheter och FN’s deklarationer om detsamma.
Det diskuteras inte heller hur denna typ av ev. förändringar i avtalen med slutkund hänger ihop med nya lagen om Telekommunikation vilken stärker kraven på att operatörer skall vara transparenta och beskriva sina tjänster innan kunder sluter avtal, och att tjänster inte skall förändras under avtalstiden.
Ingenstans refereras till det arbete som ISOC-SE, SNUS och Juliagruppen gör vad gäller öppenhet.

Det hade varit så enormt enkelt att ställa följdfrågor, om nu den som intervjuvas verkligen svarade så enkelt och billigt som det påstås i artikeln. Själv hade jag frågat tex:

…men användaren betalar ju för den internetaccess som används för IP-telefonisamtalet…
…finns det andra tjänster och innehåll som ni lägger er i vad era kunder använder Internetaccessen till…
..har denna begränsning en koppling till att ni själva säljer en telefonitjänst, och att alltså IP-telefoni konkurrerar med de tjänster som ni själva tillhandahåller…
…ni anser inte att detta är konkurrensbegränsande, och precis sådana begränsningar som Statsråden pratar om inte ska finnas när kunder köper Internet…

Naturligtvis ska en accessleverantör få sälja precis vilka tjänster de vill, och den synen fungerar så länge slutkund kan välja vilken accessleverantör som helst, och att konkurrensen mellan dessa accessleverantörer fungerar väl. Det är en syn på konkurrens som jag påstår delas av Näringsdepartementet i och med att de t.ex. i senaste stödsystemen kräver att den passiva IT-Infrastrukturen (t.ex. svartfiber) skall tillhandahållas på lika villkor [till konkurrerande accessleverantörer]. Som konsument vill jag välja själv, och tyvärr är inte denna typ av konkurrens samma som den som uppstår när jag är kund till en KO och kan välja bara bland de tjänster som av olika skäl valt att skriva avtal med denna KO.

Men det måste vara enklare för slutkunder att jämföra bland konkurrerande accessleverantörer. Och ett sätt att göra detta är att vi faktiskt definierar Internetaccess. Detta är en definition som accessleverantörerna kan göra själva. Och det skall inte förhindra att vissa accessleverantörer säljer annat än Internetaccess, och att det på dessa andra typer av accesser inte går att använda VoIP.

Däremot, att i efterhand stänga av vissa tjänster, och därmed lägga sig i vad en kund gör med de IP-paket som man betalat för, det håller inte. Här definierar jag dessutom “…i efterhand…” att vara på det sätt som kunden anser. En av de som intervjuvas i artikeln säger bl.a. “…De här funktionerna fanns inte när avtalen utformades…”. Det var bland det mest naivaste jag hört på länge. Internet har alltid varit öppet och gett möjlighet till precis vilken kommunikation som helst. Så skall det förbli.

Om några accessleverantörer väljer att bygga andra typer av nät, där det inte går att prata i telefon, inte titta på TV, inte betala räkningar, inte deklarera, inte jobba hemifrån, så varsågod. Jag kommer inte köpa någon av den typ av accesser.