Framtidens Radio - oklarheter i rapporten

Yet another blog post in Swedish. You can use Google Language tools to see this in English.

Updated: Då och då rättar jag språket i denna text. Innehållet i stort ändras dock inte. Det var för oss viktigt att denna blev postad innan Publicserviceutredningen släpps (måndagen 30 juni) så det är glasklart att dessa åsikter gäller RTVV utredningen. Dock blev språket lidande, men det kommer ordnas efter min semester. Hoppas ni står ut.

Jag har redan tidigare övergripande förklarat problemen med, och sagt att jag anser att den rapport om Framtidens Radio som Radio och TV Verket presenterat har problem. Tillsammans med en vän har jag gått igenom rapporten, och här är en ganska lång, men detaljerad, genomgång av den. För att hitta vad vi kommenterar hänvisas till olika delar av rapporten i form av överskrifter från respektive kapitel. Text från rapporten är i kursiv stil.

Sammanfattning Link to heading

Idag kan många olika tekniker användas för att distribuera radio, och fler kommer tillkomma i framtiden. Den stora ändringen är att lyssnaren kommer välja sätt att ta emot radio, istället för att Staten/SR valt. Många plattformar kan redan idag användas, och dessa både för mottagning av radio och för andra funktioner. Det kan även hända att kombinerade mottagare blir subventionerade beroende på en av funktionerna, och då kommer även de andra distributionsformerna få hjälp. Det kan därmed bli problem för de plattformar som är specialiserade att få subventioner, och därmed svårt att nå ut på marknaden.

En annan fråga som inte är besvarad är om är det något som hindrar att det startar utländska radiostationer eller betalradio i DAB-systemet. Vad händer med den tilldelade kapaciteten och kvaliteten när utrymmet blir för trångt?

Hörbarhet och ljudkvalitet kräver kapacitet likaså om det ska rymmas fler radiokanaler i den nya bäraren i framtiden. Kapacitetsbrist har uppstått tydligt i UK fastän man kompromissat hårt med hörbarhet och ljudkvalitet. Kapacitetsbristen generellt är tydlig mot det framtida behovet av nya tjänster och bättre kvalitet. Att skapa ett nytt “billigt” nätverk kan vara lätt för Broadcastern men dyrt och besvärligt för konsumenterna. I sammanfattningen påstås att stora delar av DAB-nätet i Sverige är utbyggt. Gamla erfarenheter när det var igång visade på kraftiga brister. Det saknas här rejäla siffror och referenser. Man anser att DAB+ är den teknik som kan införas, men vad vi vet har inga fälttester genomförts i Sverige. Man talar om 80 rikskanaler vilket får sägas vara tagna i luften om hörbarhet och ljudkvalitet ska prioriteras. Den lyssningstest med riktig statistisk signifikant (som genomsnittet av lyssnare) som nu är bestämd äger rum i juli i EBU: s regi (SR deltar i Stockholm som ett av labben). Gruppen heter EBU D_Daba. Ljudkodningen HE AAC som ska användas i DAB+ har tidigare inte testats tillräckligt noga speciellt med hänsyn att ramstorleken på ljudsamplen är annorlunda än andra bärare.

Annat som påverkar framtiden är det arbete som pågår här och var med att förbättra det nuvarande FM-systemet när det gäller ljudkvalitet, störningar och brus och inte minst möjligheten att expandera till full ljudkvalitet och med multikanalljud i 5.1 och uppåt samt datatjänster som bildspel och metadata. Om resultatet blir positivt kommer det att få betydelse för framtida radio.

Utgångspunkter Link to heading

Man pratar här om yttäckning och att det ska vara billigt. Här saknas en riktig teknisk matris som jämför de olika tekniska systemen med varandra under lika förhållanden.

Kapacitet
Kvalitet
Yttäckning

Ekonomi i anläggning och drift/förvaltning/service och återanskaffning saknas. Speciellt servicebehovet om många antenner måste användas. Tex i samband med isproblem i Norrland.

Radions Roll i Samhället Link to heading

Det saknas förslag där radion fungerar som konst konserter och upplevelsemedia med nya tilläggstjänster i form av text, bild och metadata. Mycket av dessa krav kan tillfredställas i många andra digitala plattformar som tex DVB.

Närradio Link to heading

Om Närradion ska använda L-bandet så måste de nya DAB-mottagarna kunna ta emot det bandet. Det kan bli dyrt om nästan bara Sverige kommer att använda det i en större skala. Stora delar av L-bandet kommer att användas för direktsändande radiosatelliter i Europa.

Tillgänglighet Link to heading

Samtliga av dessa önskemål kan erbjudas direkt i DVB-näten utan vidare standardiserings-arbete i redan befintliga mottagare men med än fler möjligheter i det nu beslutade införandet av MPEG-4 (ljudkodning AAC eller HE-AAC är möjlig här) samt sändningstekniken T2 som möjliggör mer kapacitet ca 30 % eller en bättre yttäckning. SVT har redan infört många av dessa tjänster och har för avsikt att införa ytterligare tjänster under hösten när den nya standarden införs.

Frekvensutrymme Link to heading

Man talar om 24 kanaler i DAB+ utan att någon riktig lyssningstest inte ännu är genomförd. Man talar om ett DAB-nät som kan komma igång relativt snabbt utan att närmare precisera budget eller krav på yttäckning eller portabel inomhusmottagning.

Miljöaspekter Link to heading

Man jämför här med ett analogt FM-nät och inte med högeffektiva digitala DVB-system som utredningen borde ha genomfört. Om en sådan jämförelse gjordes så framstår DVB-systemen som extremt miljövänliga jämfört med ett DAB(+) nät. Detta om man tar med kraven på både kapacitet och kvalitet. Dessutom kan man också använda en settopbox för TV som radiomottagare. Detta gagnar konsumenterna och hela samhället.

Analog FM-Sändning Link to heading

Billiga DAB-mottagare som är i majoritet på marknaden saknar många av de begärda ex-trafunktionerna på grund av priset. Radioapparaterna är ju inte heller subventionerade som DVB-boxar och mobiltelefoner vilket gör det än svårare att få tillräcklig penetration och spridning av dessa. Många billiga mottagare klarar ej heller standardiseringen utan förblir tysta i vissa moder eller försämrar mottagningen när fler sändare tas emot samti-digt. Detta tvingar Broadcastern att sända i inställningar som ej är önskvärda.

I denna del förekommer ytterst sporadisk information om radiomottagare som “lyssnar” på Internetstationer utan dator. Trenden är stark i världen och borde belysas tydligare här. Det saknas också information om väsentliga tilläggstjänster i FM-systemet som DARC, AF-listan, RDS-informationsmöjligheten, positioneringsmöjligheter och ljudkvalitetsstatus.

HD-Radio Link to heading

Saknas länkar till resultat av dessa testsändningar som har genoförts i Europa.

FMeXtra Link to heading

Utrymme finns för RDS och systemet kräver ingen omplanering av FM-nätet. Om FM-sändarna använder tilläggstjänsten DARC så måste den ersättas med FMeXtra informationen. Resultat av genomförda prov saknas även här.

DAB och DAB+ Link to heading

Mottagningen är förvisso gjord för mobil (bilmottagning) men har stora svårigheter vid portabel inomhusmottagning i störande elektromagnetiska miljöer. Detta på grund av otillräckligt felskydd och utsänd effekt. DAB+ har ett extra lager felskydd och fungerar förmodligen bättre (här saknas uppgifter om testresultat i olika länder). Inga tester har ägt rum i Sverige. Multimedia finns i DAB-standarden men på grund av priset saknas dessa tjänster till stor del i många mottagare vilket inte är fallet med DVB. Ska man använda multimediatjänster så uppstår snabbt en kapacitetsbrist. DAB sänder COFDM och inte i OFDM. Att sända i SFN är billigt och effektivt men kan innebära stora säkerhetsproblem om nätet går ned. Även tider när utländska DAB-stationer i samma kanalnummer går in kan helt fördärva mottagningen i DAB i stora delar av Sverige samtidigt. I DVB-fallet används olika frekvenser för närliggande stationer och vissa fall SFN på dess slavstationer. Där uppstår endast lokala problem och inte över stora delar av landet.

Prov med yttäckning är inte gjord om man tar med kriterierna på rörlig inomhusmottagning. Här måste täckningen motsvara täckningen på FM/Mono om tillräcklig säkerhet ska uppnås. Budgetuträkningen borde ta hänsyn till detta samt ett redundant nät i fall av avbrott på huvudnätet sker.

I denna del av utredningen finns det ett antal påståenden och svepande formuleringar som “att bara nå” “viss förtätning”, “förhållandevis låga”, “kommer förmodligen”, “sannolikt”, “inga nya investeringar”, och “redan idag”.

Man pratar vidare om ljudkvaliteten och kapaciteten. Den är inte utredd förrän lyssningstester är genomförda i sommar hos EBU/D_Daba där SR ingår. Man pratar om låga kostnader men uppger inte några referensramar på krav. Man pratar om Multikanalljud vilket nu avråds från EBU i DAB+ på grund av dåliga lyssningsresultat.

Tidigare nämndes 24 kanaler och inte 20 vilket visar på en osäkerhet i rapporten.

Man pratar om bakåtkompabilitet men borde nämna samordningsproblem mellan den nya och den gamla standarden som används i UK, Norge och Danmark. Man pratar om inga investeringar behövs för nätet vilket är fel. Relevanta siffror saknas här. Man pratar om bilmottagare år 2012 men systemet byggdes på 80-talet för bilmottagning och lanserades som ett sådant på 90-talet. Då med bildinformation. Man informerar här också om siffror på antal kanaler utan att referera till mottagning och mottagen hörbarhet och ljudkvalitet.

TV-Baserade Tekniker Link to heading

Hemmabioanläggning kan vara bra men vad man förmodligen vill få fram är att alla DVB-mottagare kan ta emot en bra ljudkvalitet överlag. Bra = ett ljud där ett statistiskt urval av lyssnare kan uppfatta en ljudskillnad mellan kodat ljud och originalljud. Detta är vad bra ljud menas. TV-baserade teknologier har dessutom stöd för samtliga av de krav som ställs på hörbarhet och extratjänster för syn- och hörselhandikappade lyssnare.

DVB-T Link to heading

DVB-T kan sändas i många olika moder som bestämmer mobil/portabel mottagning på bekostnad av bithastigheten. TV-stationerna använder sig därför av en mode som är av-sedd i första hand för stationär takmottagning. Problem har tidigare funnits när man tar emot signalen rörligt med denna mode. Detta är till stor del löst nu även i TV-mode. Om diversityantenner används så fungerar även den minst robusta moden tillfredställande. Om robustare moder används tillsammans med anpassad teknik för ren radiosändning i DVB kan mycket bra resultat uppnås mobilt och portabelt. Mottagartekniken är ny och de tekniska fördelarna kan nu visas och demonstreras i praktiken. Ny utsändningsteknik i form av T2 och MPEG 4 med AAC som ljudkodning förstärker ytterligare mottagningskvaliteten och kapaciteten. Att sända DVB_T2 i MPEG 4 med AAC i band 3 (SR DAB-kanaler) vore också kanske möjligt och dessutom ekonomiskt och miljövänligt om vi kan dela på antennkostnader med SVT som nu tänker bygga ut HD-sändningar i band 3. Viss komplettering av antennerna kan behövas för att stärka portabel mottagning för radiotjänsten. Prov måste genomföras här.

DVB-H Link to heading

DVB-H använder sig av en mycket modern utsändningsteknik som många gånger överträffar DAB-systemet rent tekniskt. Framförallt i felskyddskorrigering och strömåtgång är systemet världsledande. Dessa egenskaper passar givetvis portabel handhållen mottagning perfekt. Systemet är dock optimerat för mobil TV så mottagarna är hittills integrerade en-dast i mobiltelefonerna. Eftersom dessa använder mycket korta våglängder med i princip osynliga antenner så används frekvenser i det övre UHF-bandet. Antennen är inbyggd i telefonen och är inte maximerad för dessa frekvensband utan förlusten som uppstår kompenseras genom att anlägga många sändare i nätverket. Därav den stora kostnaden på sändarnätverket.

DVB-H kan däremot också använda band 3 (DAB-frekvenserna) och i sitt felskydd maximera mottagningen för rena ljudtjänster och extratjänster. Systemet blir då effektivt och betydligt billigare än ett utbyggt DAB-nätverk i samma frekvens om hänsyn tas till mängden sändare som behövs för DAB+. DVB-H bygger däremot sitt system på att man använder breda frekvenslimpor med hög bithastighet i en tjänst. Svårigheter kan därför uppstå om man ska få rum med många lokala kanaler. Allt måste muxas in i samma mux. Nackdelen när man sänder med lägre bithastighet är att växlingen kan ta tid när man byter kanal. Mediaflo har löst detta på sitt eget vis.

När bärvågorna är för få kan de lätt släckas ut vid svåra reflexer. FM-systemet lider av detta och måste kompensera dessa “dalar” med allmänt kraftigare uteffekt. En vågtopp kan man däremot alltid hitta stationärt inom en snäv radie vilket gör att mottagning alltid är möjlig i framförallt mono. Portabel mottagning fungerar idag på grund av den (reserv) som monokopplingen innebär (över 20 dB) samt att systemet sänder i band 2 med perfekt anpassade antenner i form av hängande hörlurssladdar samt just att systemet är smalbandigt.

DVB-H-systemet är mycket robust och skulle kunna rymma många radiokanaler med bra portabel mottagning om man låter alla stationer i ett område få rum i 1 mux. Man löser då Närradioproblemet med mottagning över kommungränsen. DVB-H har samma möjlighet att förbättra mottagningen med SFN-sändare som DAB. Fördelen att använda olika frekvenser för närliggande sändare vore också att säkra nätverket mot avbrott och långväga reflexer. Detta gör lösningen mindre frekvenseffektiv men tas lätt egen på systemets överlägsna HF-egenskaper.

I glesbyggd med färre tjänster kan muxarna konfigureras ytterligare för bättre mottagning vilket sänker nätkostnaden.

Om SVT bygger ut nätverket för HD för band 3 i marknätet skulle radion kunna samverka i ett gemensamt antennsystem med lägre anläggningskostnader. Detta antennsystem kan dessutom göras med mer gain än de gamla DAB-antennerna för att stärka den portabla mottagningen och göra systemet ytterligare miljövänligt. Mycket av kostnaderna är infra-strukturen i form av master, förbindelser och el/vatten och vägar m.m. vilket då kan delas mellan TV och Radio och andra aktörer. Mottagare för bara radio med DVB-H finns dock inte i detta frekvensband (band 3) eftersom systemet är tänkt som mobiltvsystem i UHF-bandet. Men standarden är skriven även för band 3 (VHF) och rena ljudtjänster vilket ofta inte framgått av specifikationerna (ETSI-specifikation).

Österrike har nyligen presenterat sina Public Service kanaler i DVB-H. Schweiz kommer inom kort att starta i de större städerna. Skillnaden här är att radion samsas med TV i ett UHF frekvensband och sändningsmode som bygger på TV och därmed de kostnader som krävs för denna tjänst.

DVB-S Link to heading

Man är försiktig med att presentera fördelarna med DVB-S. Man verkar vilja marginalisera satellitmottagningen vilket är fel med tanke på den stora yta som är möjliga att täcka med stor kapacitet och yttersta kvalitet och tjänster där vanliga radiovågor har svårt att nå fram. Den största fördelen med satellitbaserade tjänster borde förtydligas i denna del. Antal kanaler, kvalitetstjänster som HD-TV, 5.1 ljud, att radiokanaler som inte bara är svenska finns tillgängliga samt betalkanaler utan reklam som medför att konsumenten får mycket för pengarna. Man bör även påpeka att man i glesbygd kan få detta enorma utbud inklusive kvalitetstjänsterna. Man bör också informera om hur lätt det är idag att med mycket små parabolantenner ta till sig detta utbud till skillnad när tekniken var analog med relativt stora antenner. Det är en demokratisk fråga att tillhandahålla SR radiokanaler i detta medium så att det går att nå hela landet med fri sikt till satelliterna och därmed högsta kvalitet och utbud även för glesbygden och även ödebygden.

Satellitoperatörerna erbjuder krypteringskort under disposition för SVT vilket gör att tjänsten i princip blir lika lätt att ta emot via satellit som via marknätet. Utlandssändningar med SR:s ulandstjänst på Eurobird och Thaisat behöver idag inget krypteringssystem utan är fria att ta emot. Om utsändningar via de internationella satellitplattformarna erbjuds så når man även alla de svenskar som bor både Norden och i Europa/mellanöstern. De “nya svenskarna” som har parabolerna riktade mot sina hemländers TV-tjänster bör kunna ta emot även svensk Public Serviceradio där. De flesta har parabolerna riktade mot Eutelsat Hot Bird 13 grader öst eller Turksat 31 grader öst.

Satellittjänster för rörlig mottagning har just introducerats via Worldspace satellitsystem i Italien där nu kompletterande marksändare byggs ut. Dessa använder sig av samma fre-kvensband som DAB i L-bandet d.v.s. Runt 1,5 MHz. Schweiz står i tur och även i Tyskland har man rättighet att bygga marksändare för Worldspace.

Ondas Media är en annan operatör som tänker starta satellitsändning för portabla mottagare. Mycket är gemensamt med amerikanska Sirius Radio där mottagare har utvecklats för denna plattform. Astra SES och Ondas Media tänker använda sig av satelliter med rörlig omloppsbana vilket passar de nordiska länderna bra eftersom vinkeln till den geostationära normala banan är snäv på våra breddgrader.

Idag finns en del mottagarutrustning som sprider satellitsignalen även inomhus med hjälp av små slavsändare så att man likt ett mobilt bredband kan avlyssna utbudet trådlöst och portabelt inomhus.

DVB-C Link to heading

Utbudet är mycket stort eftersom det går att använda teknik som rymmer mycket kapacitet beroende på att en fast digital signal är möjlig i antennuttaget. Det är också lätt att skräddarsy sina TV och radiokanaler som annars hade krävt flera satellitparaboler och krypteringskort. Tekniken gör det lättare att bygga ut och komplettera med nya kanaler och högre ljudkvalitet/tjänster

Saknar skrivning om TV via bredband på kabelnäten som är en QoS-tjänst idag till skillnad mot Internet som ännu inte kan garantera bandbredd med QoS. Ny felskyddsalgoritm klarar betydligt större paketförluster på Internet vilket förbättrar mottagningen dramatiskt. Framförallt är det Raptor Tough Stream från Digital Fountain som lyckats med detta. Idag är det en världstandard för DVB över IP på Internet.

MediaFLO Link to heading

MediaFLO är en liknande tjänst som DVB-H med mycket robust signalhantering. Den går att använda för band 3 men inga sådana tester har skett. Systemet är snabbare i växling mellan kanaler framförallt om dessa använder bithastigheter avsedda för radio.

Ofcom i UK har gett tillstånd till ett landstäckande Mediflonät i L-bandet inom UK. Det är dock inte gjort för smalbandig sändning vilket är både bra och dåligt beroende på hur man tänker sig att planera utbudet.

Radio via mobilnät Link to heading

Yttäckningen på 1G (digital 450) är i princip 100 % med full mottagning i de flesta län med undantag för vissa obebodda områden i Norrland. Täckningen är bra även ute till sjöss. 2G eller GSM och Edge har i Sverige mer än 60-70 % yttäckning med handhållen terminal och givetvis större täckning med monterad bilantenn eller takmonterad riktantenn. 3G-nätet täcker ca 35-40 % men större täckning med bättre mottagarantenner.

Ljudkvaliteten är hyfsad eller bättre än sändningar i DAB+ om 20 kanaler i varje mux ska få rum. Det är i grund och botten samma kodning men denna har inte ännu verifierats med tillräckligt noga lyssningstester. Lyssningstester äger rum sommaren 2008 i EBU: s regi. Priset för radiotjänsten är ofta inbakad i ett antal andra tjänster vilket gör det svårt att bedöma prisbilden enbart för radio. Utvecklingen mot snabbare plattformar går snabbt med “Turbo 3G” som har sin maximala bithastighet på 24 Mbit/s.

LTE som står för Long Term Evalution tar så småningom vid med ännu högre bithastigheter avsedda för tätorterna. Utvecklingen går snabbt när det gäller telefoner med nya ljudtjänster.

MBMS Link to heading

Felskyddsalgoritmerna för strömmande ljud i MBMS är ytterligare utvecklade och är överlägsna DAB+ i jämförelse. Tester saknas fortfarande. Till skillnad mot unicast där omsändning sker måste det strömmande ljudet vara säkrat med kraftiga felskydd. Finns ytterligare tekniska lösningar som bygger på interaktivitet mellan basstation och mottagare för att förbättra mottagningen individuellt. Detta gäller om man lyssnar på en ström i taget.

Standarden mellan unicast och MBMS är skalbar vilket gör att man kan lyssna på udda kanaler ensam men så fort det blir fler än 1 som lyssnar på samma kanal och basstation växlar systemet automatiskt över till MBMS (multicast).

Man kan även använda MBMS till lokal/lokala sändning(ar) eftersom det går att styra till olika geografiska områden i framtiden.

Priset för radiotjänsterna ingår oftast i andra betaltjänster vilket gör det svårt att bedöma om det är dyrt eller billigt.

Liksom Internetradio har man tillgång till hela Internetutbudet portabelt. Det som avgör är abonnemang och priser.

Webradio och IP-radio via bredband Link to heading

En första fråga är om det är personer eller hushåll man menar när det gäller penetrationen Internet/bredband.

Man bör upplysa om att bredband via 3G-näten blivit både billiga och populära.

Webbradio kan lätt avlyssnas direkt i mobiltelefoner utan att passera operatörernas webbsidor. De telefoner som har eget operativ Windows eller Symbian kan också ta emot strömmar i Windows Media och Realaudio. Man anropar därför direktlänken som då spelar upp tex radiokanalen direkt i telefonen via 3G/Turbo 3G/Edge/2G/1G om abonnenten har ett sådant dataabonnemang. Detta gör det möjligt att lyssna på ren Webbradio som är avsedd i första hand för normala datorer.

Många telefoner har också inbyggt trådlöst bredband som kan användas hemma istället för 3G-operatörerna. Idag kan telefonerna också kopplas vidare till annan ljudutrustning med sladd eller trådlöst för lyssning med större högtalare.

Webbradio i så kallade “vanliga” radiomottagare utan dator finns och fungerar i praktiken som en vanlig radio, men hela internetutbudet finns tillgängligt. Idag med över 13 000 radiostationer tillsammans ofta då med möjlighet att kunna lyssna på lokala FM-kanaler.

Multicastteknik i bredbandsnäten effektiviserar bandbreddsbehovet. Annan teknik som Peer to Peer eller GRID-teknik gör det möjligt för många att lyssna på samma ljudström utan att bandbredden behöver öka för leverantören. Tjänster som dessa används redan av tex BBC. Standarder är klara men någon måste bryta isen (t.ex. Public Service).

Att lyssna på repriser som lyssnaren själv väljer fungerar bra redan idag.

Nätverken har blivit så kapabla så att tillsammans med nämnda internet streamingmetoder kan man erbjuda full ljudkvalitet och extra ljud och bild/metadata tjänster via webb-plattformar. Ju fler som lyssnar på Multicast (traditionell och via AMT) och GRID gör det möjligt för fler att lyssna “On Demand”.

Finansiella aspekter Link to heading

Följande kriterier bör finnas med:

Redundans av nätet vid fel eller HF-utsläckning i DAB eller DAB+ från långväga radiokana-ler på samma frekvens speciellt om rikstäckande SFN-nät väljs.

Redundans i utsändningen i mobilnäten finns i praktiken idag genom att fler operatörer på 2G och 3G sänder ut ljudströmmar i parallella nätverk.

Interaktivitet är viktig ur många aspekter.

Befolkningstäckning och yttäckning som bygger på mottagning med ”inbyggda” mottagar-antenner är viktig att specificera för alla plattformar. Även möjlig kapacitet till förväntad kvalitet i mottagning och lyssning är viktig för framtiden. Även kapacitet att kunna ladda ned programmateriel och information till hög hastighet är nödvändigt.

Nät- och Sändningskostnader - FM Link to heading

Kostnaderna verkar vara kopplade till SR:s nät. PTS har kommit med nya siffror som inte har nämnts här. Priset för de andra näten som PLR har med svagare FM-sändare/antenner har inte nämnts här. Saknas också resultat på de tester som genomförts i Europa för de digitala extratjänsterna HD-Radio och FMeXtra men även de tekniska specifikationer som krävs saknas.

Nät- och Sändningskostnader - DAB Link to heading

För att utnyttja DAB-nätet till fullo och för att göra sändningarna kommersiellt attraktiva anser Teracom att det krävs en viss förtätning och omflyttning av DAB-sändare. Teracom bedömer att kostnaderna för detta är förhållandevis låga. En uppskattning är att det kostar ett par miljoner kronor att flytta om cirka 10–20 sändare (av totalt 80). Då når man 85 procent av Sveriges befolkning.

Här finns oklarheter och det behövs mer stringens i siffrorna och uppgifterna och hur man räknat på allt detta. Även vilka krav på insignal som alla uppgifter har beräknats på och om man har tagit hänsyn till de brister i mottagarnas känslighet och funktion som finns i framförallt billiga mottagare och om detta kompenserats för i nätverkets struktur och robust-ness.

Sveriges Radio ser lägre distributionskostnader och minskad effektåtgång som en fördel om man sänder i DAB-nätet. I Digitalradioutredningens slutbetänkande Digital Radio (SOU 2004:16) beräknades Sveriges Radios kostnad för digital distribution av fyra rikstäckande radiokanaler i ett fullt utbyggt DAB-nät till cirka 190 miljoner kronor per år. Det kan jämföras med 240 miljoner kronor per år för det analoga nätet. Siffrorna var beräknade utifrån att Sveriges Radios sändningar ska nå 99,8 procent av befolkningen och inkluderar investeringskostnader, driftskostnader samt införande av säkerhet och beredskapshöjande åtgärder. Men uppgifterna från utredningen måste revideras, eftersom kostnaderna för ett digitalt nät ständigt minskar.

Jämförelsen görs mot dagens FM-nät. Det borde ha jämförts med alternativa digitala plattformar som DVB-H, DVB-H2, DVB-T, DVB T2 och Mediaflo. Även räkneexempel att få köpa in sig i mobilnätens nätverk med QoS borde ha framförts. En teknisk matris behövs för att jämföra tekniska specifikationer och ekonomiska realiteter om olika tekniska plattformar används på likartat sätt saknas.

Allt måste också baseras på vilka täckningskrav som är uppsatta. Om man ska kunna ta emot signalen med portabel mottagare under rörelse inomhus och i källare. Vad jämför man mot? Vilken FM-standard jämförs systemet mot? Har man tagit hänsyn till FM/mono och “möjlig mottagning”.

Att sända DAB+ innebär framför allt att konsumenterna måste investera i nya mottagare som klarar den nya kodningen. Däremot kräver själva sändarnätet inga nya investeringar. Samma förbindelsenät, master, multiplexer, sändare och antenner används som för DAB. Det som tillkommer är kostnader för nya kodare hos program bolagen. Det innebär att kostnaderna för ett digitalradionät är i stort sett desamma oavsett om programbolagen väljer att sända DAB, DAB+, DMB eller en kombination av dessa.

Det är oklart vad man utgår från. DAB-sändarnätet är idag äldre än FM-nätet så likväl som detta måste DAB-nätverket återinvesteras samt kompletteras. Val av annat digitalt system kan ge fördelar eftersom gemensam investering är möjlig med televisionen. FM-systemet kunde utnyttja länksystemen och sändarmaster som investerades för den analoga televisionen på 50-60-talet. Radion hade aldrig ensam klarat detta.

Sveriges Radio har gjort egna beräkningar på vad ett landstäckande nät för DAB och DAB+ kan kosta. Beräkningarna pekar på betydligt lägre kostnader än vad Digitalradioutredningens slutbetänkande anger. Enligt nya kalkyler bör ett digitalt nät som kan rymma 10–20 radiokanaler med DAB+ kosta cirka 180 miljoner kronor per år. En digital radiokanal kan alltså i bästa fall kosta 9 miljoner kronor per år, vilket kan jämföras med dagens 60 miljoner kronor per år för en av Sveriges Radios FM-kanaler.

Här saknas det reella siffror hur man har räknat och tänkt och vilka utbredningskrav som funnits vid denna tidpunkt. Siffrorna verkar gamla idag eftersom PTS vill revidera dessa. Hur många kanaler som får rum med transparant ljudkvalitet finns det svar på först efter sommarens stora lyssningstest på just DAB+. SR är med i denna test som går under EBU D_Daba.

Teracom utesluter inte att kostnaderna för ett landstäckande digitalradionät med DAB-teknik, som når 99,8 procent av befolkningen, kan understiga 180 miljoner kronor per år. Antalet sändarmaster för ett nät för DAB+ kan sannolikt bli samma som i dagens FM-nät. Teracom har framhållit att kostnaderna för ett digitalradionät till Sveriges Radio kan sänkas ytterligare om fler aktörer får möjlighet att sända i näten.

Här finns ytterligare oklara siffror med många implicita antaganden. Siffror för andra digitala sändningssystem saknas och som är inställt med samma skyddskriterier som DAB-systemen.

Nät- och sändningskostnader - DVB-T Link to heading

Band 3 kommer förmodligen att användas för att sända HD-TV i DVB-T2 och MPEG 4. Band 3 har helt andra egenskaper än UHF-banden och kräver färre master och sändare och passar bra för hemmamottagning och bilmottagning. Antenner för HDTV måste sättas upp om band 3 ska användas. Radion kan säkert samverka om denna utbyggnad och dra ekonomiska och tekniska fördelar.

Dessa nät kan bli så effektiva att även portabel mottagning fungerar bra.

Nät- och sändningskostnader - DVB-H Link to heading

Om DVB-H anläggs för band 3 och systemet optimeras för ljud och stillbilder/metadata blir kostnaden en helt annan. Dessa siffror saknas i utredningen.

Nät- och sändningskostnader - DVB-S Link to heading

Radion kan här dra stora fördelar på de extratjänster i form av ljud/stillbilder och metada-ta som finns i standarden. Speciellt finns färdigutvecklade tjänster för syn och hörselhandikappade i DVB-näten som kan införas omedelbart.

DVB-S2 kan användas för antingen mer kapacitet eller mindre mottagningparaboler.

DVB-SH är ett direktsänt satellitsystem, med möjlig portabel mottagning när fri sikt gäller till satelliten. Om dessa inte använder sig av geostationära banor så är det möjligt att ta emot signalen även i norra Skandinavien utan att hus eller berg skuggar signalen. Ytterligare hjälp kommer från marksändare på samma frekvens.

Nät- och sändningskostnader - Radio i mobilnät Link to heading

Priset för radiotjänsterna ligger ofta inbakade tillsammans med andra mediatjänster vilket gör beräkningen av endast radiotjänsterna som svår. Siffrorna på yttäckning är gamla och beror också på vilket mobilsystem som avses. Ett av systemen har en yttäckning på upp till 90-100 % beroende på vilken kommun som menas. Edge under GSM-näten som kan användas för strömmande ljud har 60-70 % yttäckning med handhållen mottagare. Ännu större täckning fås med bilantenn eller helst takmonterad riktantenn. Även strömmande ljud i GSM-näten fungerar om kodningen görs i mono och lägre bitrate än 48 kbit/s. 3 G-nätet har ca 40 % yttäckning idag med handhållen mottagare men med bättre täckning om extern antenn används. Turbo 3G under 3G-näten och LTE i framtiden är mest avpassade för de stora tätorterna medan Edge, GSM (GPRS) och Digital 450 klarar ren glesbygd där räckvidd är viktigare än kapacitet.

Nät- och sändningskostnader - Kostnadsjämförelse Link to heading

En jämförelse visar att antalet sändare som krävs för att täcka en viss yta varierar mycket mellan olika tekniker. FM-nätet kräver 140–200 sändare per nät för att täcka 90 procent av Sveriges yta och nå 99,8 procent av befolkningen med en radiokanal. För att uppnå motsvarande täckning med digitalradio med DAB-teknik så behövs ungefär samma antal stationer som i det nationella FM-nätet. FM behöver flera sändare på varje station, en för varje radiokanal, medan en och samma DAB-sändare kan användas för att sända 10–20 radiokanaler. Digitalradio med DAB eller DAB+ är därför en mer effektiv distributionsform.

Återigen jämförs inte DAB med andra digitala bärare som optimerats för radiosändningar utan med FM-systemet som i sig själv har ett kraftigare nätverk mycket beroende på pilotsystemet som ger 20dB försämring av mottagningen jämfört med mono. Återigen nämns antal kanaler som är möjliga. Svar på detta kommer först efter sommarens lyssningstester.

3G-näten behöver cirka 11 000 sändare per nät för att täcka 25–30 procent av Sveriges yta. Motsvarande siffra för ett nät för DVB-H är cirka 3 000–11 000 sändare.

Detta är gamla siffror samt det saknas riktiga procentsatser för yttäckningen av samtliga mobilnät.

Programbolagens kostnader för distribution av webbradio påverkas av antalet lyssnare. Behovet av bandbredd ökar för programföretagen ju fler personer det är som lyssnar samtidigt, vilket innebär en ökad kostnad. Kostnad för dator och Internetuppkoppling för konsumenten tillkommer.

Det beror på om andra tekniker som distribuerad server, multicast eller Peer to Peer (Grid-cast) används. Dessa antaganden är som bäst svepande utan förankring.

Parallellsändning i FM-nätet och i digitalradionät kan enligt vissa aktörer i branschen kosta radioföretagen hundratals miljoner kronor vid en övergångsperiod på 10 år. Samverkan om teknik och infrastruktur borde kunna göra radiodistributionen billigare vid en digitalisering.

Parallellsändning mellan FM och ett nytt digitalt radiosystem måste finnas så länge som lyssnarna använder FM som huvudradiosystem. Denna FM-lyssning kan bara ersättas om radion använder sig av samtliga digitala plattformar samtidigt och därmed så kan lyssningen på FM minska totalt.

Kostnad för mottagare Link to heading

En mobiltelefon med DVB-H har så många andra mediafunktioner inbyggt att priset inte kan sättas i relation till billiga DAB-mottagare. Motsvarande gäller andra kombinerade lösningar som dator/Internetaccess eller DVB-T vilka för lyssnaren ofta är mycket attraktiva just pga att de är kombinerade.

Internationell utblick Link to heading

EU-kommissionen gav i mars 2008 sitt officiella stöd för DVB-H som standard för mobil-TV. Beslutet innebär att DVB-H hamnar på EU:s lista över standarder för mobil-TV som medlemsländerna ska främja framför andra.

Denna nyhet får säkert betydelse och borde lyftas upp och disikeras tydligare och vad det får för betydelse för radion i Europa.

WorldSpace är ett privat amerikanskt företag som sänder digitalradio med egenutvecklad teknik via satellit i Afrika, Indien, Sydostasien och delar av västra Europa. Företaget riktar sig främst mot områden med underutvecklad infrastruktur och med begränsat programinnehåll.

Worldspace byter ljudkodning och koncentrerar sin Europabeam till Italien, Schweiz och Tyskland där även marknät etableras för mobil/portabel mottagning.

Danmark Link to heading

Saknas här också mätkriterier på inomhus/utomhus/mobil/portabel och stationär mottagning. Det saknas också uppgifter hur man lyssnar och med vilka kvalitetskrav. Saknar också uppgifter om sändningar i DVB-näten.

Finland Link to heading

Det intressanta är vad som beslutas i Finland rent politiskt i denna fråga.

Norge Link to heading

Saknas siffror på hur många som verkligen lyssnar på DAB-kanalerna i Norge jämfört med FM eftersom de flesta apparater har båda banden tillgängliga. Saknas här också mätkriterier på inomhus/utomhus/mobil/portabel och stationär mottagning.

Storbritannien Link to heading

Tyskland Link to heading

Sammanfattande utvärderingsmatris Link to heading

Överhuvudtaget är det här personliga värderingar som är ytterst subjekti-va. Matrisen borde innehålla jämförande tekniska objektiva mätvärden samt vilka skillnader i funktionen som finns mellan olika digitala plattformar.

Radiobranschens åsikter Link to heading

Företagen är överens om att satsa på en plattform som ger både public service-radion och kommersiell radio optimala förutsättningar att utvecklas. Den nya ljudkodningen kallad DAB+ är den teknik som i dag förefaller mest lämpad för Sverige.

Om denna rapport som inte känns fullständig har legat som grund inför detta ställningstagandet och val av digital utsändningsplattform så kan det ha inneburit ett felaktigt förslag eftersom systemet ej utvärderats teoretiskt som praktiskt tillräckligt noga.

1. Ett alternativ är att fortsätta sända i FM-nätet samtidigt som man digitaliserar FM med exempelvis HD-radio eller FMeXtra. För att detta alternativ ska vara möjligt krävs sannolikt en omplanering av frekvensplanen. Vissa aktörer ser digitaliseringen av FM som ett sätt att möjliggöra fler kanaler i väntan på en tydlig europeisk standard. Andra aktörer hävdar att antalet nya kanaler blir för litet för att det ska vara intressant. Aktörerna är överens om att en omplanering av frekvensutrymmet måste göras inom en rimlig tid (1–2 år), för att lyssnarna inte ska försvinna från radiomediet. Detta alternativ ger konsumenterna möjlighet att vänta med att köpa nya mottagare, eftersom de kan fortsätta att lyssna på FM och skaffa en ny mottagare när det passar dem. Vad som talar emot detta alternativ är att dessa digitala tillägg inte är europeiska standarder och att tiden för en omplanering kommer vara längre än 1–2 år.

Omplanering av FM-systemet behövs ej göras för att få rum med FMeXtra. Däremot måste Darc som är ett liknande system i FM-nätet, vilket används av Teracom, stängas och ersättas med FMeXtra.

Slutligen är det stora brister vad gäller listan över respondenter. Det saknas respondenter med erfarehet av Internetoperatörer samt lyssnare.


Boxer TV-Access, Johan Bobert
Community Media Forum Europe, Christer Hederström
Digital Radio Express/Broadcast Partners, Steven Hamelink
Elektronikbranschen,  Anders Appelqvist
Erícsson,  Miguel Blockstrand
Factum Electronics, Johan Ericsson
Handisam, Sören Hansson
iBiquity Digital Corporation, Vicki Stearn
Mitsubishi Electric, Fredrik Darin
MTG Radio, Christer Modig
MTG Radio, Martyna Jedraszko
MTG Radio, Sara Lundqvist
Närradions Riksorganisation,  Lars-Erik Backström
Närradions Riksorganisation, Ingvar Björnlund
Närradions Riksorganisation, Roden Bergenstein
Nätverket Närradio i Sverige, Gagarin Miljkovich
Post- och telestyrelsen, Catarina Wretman,
Post- och telestyrelsen , Ulf Johansson
Post- och telestyrelsen, Dejan Jaksic
Post- och telestyrelsen, Amela Hatibovic-Sehic
Public service-utredningen Ku 2007:04, Nina Wormbs
Radioutveckling i Sverige/Rix FM, Gert Salenlid
SBS Radio,  Staffan Rosell
SBS Radio,  Abdel Bental
SES Sirius, Benny Norling
STIM, Olle Rondin
Styrelsen för psykologiskt försvar, Katrin Berggren
Styrelsen för psykologiskt försvar, Anna Marklund
Svenska Medietjänster, Christer Jungeryd
Sveriges Radio, Jörgen M Andersson
Sveriges Radio, Malte Lind
Sveriges Radio, Anders Held
Sveriges Radio, Mats Åkerlund
Sveriges Radio, Claes-Erik Rundström
Sveriges Television , Jan-Olof Gurinder
Sveriges Television, Per Björkman
Sveriges Television, Anders Nyberg
Teracom, Lars Backlund
Teracom, Per Gunnarsson
Teracom, Per Werner
The DRM Consortium, Fanny Podworny
Utbildningsradion, Christer Smedberg