Affärsmodeller och byråkrater styr radio och TV i Sverige

Jag blir mörkrädd när jag läser det senaste från Radio- och TV-Verket, Utkast till strategi för Radio- och TV-verkets tillståndsgivning för marksänd tv 2010–2014. Det är en utredning om HD-material i det DVB-nät som vi har i Sverige, och tillsammans med detta finns en bilaga 1, vilken är en inlaga från Teracom.

Radio- och TV-Verket har frågat Teracom vad de tycker, och de skriver naturligtvis en mängd saker som passar i deras affärsmodell. En mängd tekniska argument, men absolut ingen argumentation som stärker den tes som dokumenten utgår från.

Det känns verkligen som om man först bestämt sig för en slutsats, och sedan har man skrivit en mängd text i efterhand som argumenterar för denna slutsats. Att Radio- och TV-Verket inte vill ha en sammanslagen eller gemensam plan för distribution av radio och tv är känt, och naturligtvis argumenterar Teracom för detta. Tex skriver Teracom i sin bilaga:

Teracom anser att det digitala TV-marknätet typiskt inte skall användas för ljudradiosändningar. Denna uppfattning förändras inte vid en övergång till T2. Det är visserligen tekniskt möjligt att härbergera ljudradio i nätet och så sker idag. Men det digitala TV-marknätet kommer inte ensamt och heller inte i T2, kunna uppfylla de förväntningar om mycket hög grad av täckning (särskilt för Public Service) och samtidig hög grad av mobilitet (mottagning i bil etc) som konsumenter och programbolag förväntas av ett ljudradionät.

Pga detta, som naturligtvis står bara för att Teracom vill driva ett separat DAB-baserat nät för radio, så har Radio- och TV-Verket inte ens diskuterat radiodistribution i sin text. Sveriges Radio nämns inte ens. Och det gör naturligtvis inte ordet Internet heller.

Radio- och TV-Verket skriver så förvirrande saker som detta:

En av fördelarna med marksänd tv är enkelheten för konsumenten. För att se på fri-tv krävs t.ex. bara en antenn och digital-tv-mottagare, inget abonnemang eller kontakt med någon operatör.

Det är ett argument som naturligtvis inte har med marksänd TV att göra. Det argumentet gäller för fri-tv, oavsett distributionsform.

Det finns flera uttalanden som dessa som visar att texten kommit till i efterhand, efter det att man först låst sig vid vissa slutsatser. Teracoms:s kommentarer som pekar på att all tillgänglig kapacitet ska användas för HD-sändningar och då motiveras Mobil-TV-moden tekniskt bort på grund av dåligt intresse av en sådan tjänst. Man diskuterar inte vad man kan göra rent tekniskt med en ny radiotjänst med stillbildskvalitet i dessa band. Botten är snart nådd hur man manipulerar makt och beslutshavare genom att utelämna mycket information i frågan. Kapacitetbristen i de traditionellt stela digitala radiosystemen kommer på sikt att svälta ut radion som media om de införs skarpt. Det är kanske det som avses?

Det är dags politiker och konsumenter säger ifrån och kräver ett slut på det hycklande som idag pågår vad gäller planering av framtida distributionsformer för framför allt public service, och speciellt Sveriges Radios material.

Och nej, Teracom behöver inte vara orolig, det finns mer jobb än någonsin i den framtid jag och många med mig ser framför oss. Dock ett modernt tänk istället för det gammelmediatänk som idag genomsyrar den mycket begränsade offentliga debatt som pågår.